Konsumentmakt och ytlighetens företrädare

Jag ska ondgöra mig över publikationer som Café och King och hänsynslöst offra dem på ytlihetens altare.

När jag var designstudent i London slukade jag och mina studiekamrater modemagasin i drös och parti. Det var luften vi andades. jag köper fortfarande King eller nåt liknande, gärna när vårens eller höstens trender ska presenteras eller snarare dikteras. Det är kul att hålla sig a jour och mitt största intresse är att läsa om nya stjärnskott på designhimlen.

Jag sitter med det senaste numret av King i handen med George Clooney på framsidan. 162 glansiga sidor med reklam, artiklar, modebilder och tips om produkter som vi tydligen ska bli lyckligare av. Vad sägs om ett par mockaboots från Hugo Boss för 3 699 kr? Eller varför inte en väska från Louis Vuitton för 8 000 kr? Jodå, jag ska bara låta bli att betala min hyra och äta den här månaden. Och som grädde på moset, en klocka från Patek Philippe för den nätta summan av 4 300 000 kr och en nyckelring från Hermés för 3 300 kr. Vän av ordning undrar hur många procent av deras läsarkrets som verkligen har råd med dessa enligt tidningen avundsvärda objekt? Hur många som jobbar på publikationen har råd? Inte många skulle jag tro. Journalister är inte kända för att tjäna några astronomiska summor.

Behövs då tidningen? Behövs de här produkterna? Tydligen, eftersom de finns kvar på marknaden. Jag köpte ju det sista exemplaret av King på ICA och gjorde mitt bidrag till deras fortsatta publicering.

En av blänkarna på senaste numret av King är "Svenskt herrmodes 100 största makthavare" eller vi skulle faktiskt kunna döpa om den till "Klubben för inbördes beundran". På plats 38 finner jag Robert Berggren, designer för POUR, ett märke med Gällstadanknytning och på första plats Lena Patriksson Keller, en kvinna som rör runt i grytorna på Whyred och Patriksson Communication. På en hedrande hundradeplats hittar jag grundaren till WESC, Greger Hagelin. Jag vill ändra om i ordningen och peta ner Lena Patriksson Keller från första platsen. Den som har den största och yttersta makten har tydligen gått tidningen förbi, nämligen konsumenten. Vi som konsumenter har makten. Om vi inte gillar det de producerar köper vi det helt enkelt inte. Då kan de här företagen lika gärna lägga ner, gå hem och dra täcket över huvudena. Det är något jag vill implantera i era ryggrader, makten finns hos oss och det är på tiden att företag allt oftare får känna på vem det egentligen som bestämmer. Utan konsumenter finns det ingen organisation som kan överleva.

Nu finns det även billigare produkter presenterade i tidningen King och vi kan inte komma ifrån att deras uppdrag är att kännas lyxiga och åtråvärda. Vad jag irriterar mig på är den lätta översittarattityden som säger köp det hör, res dit, ät det här annars är du inte"rätt". Vi som inte gör det eller inte har råd med det eller de som helt enkelt inte bryr sig är "ute", åtminstone enligt Kings kriterier. Det finns tydligen personer som religiöst följer tidningens riktlinjer och det tycker jag är sorgligt. Personlig stil är något att eftersträva tycker jag men det uppnår man inte genom att följa andras direktiv. Inte heller får man stil automatiskt för att kläder är dyra. Ni kan vara klädda i skapelser från H&M och Dressman och ändå ha mer stil i ert lillfinger än vad en person som är klädd från topp till tå i Gucci är. Det är helt enkelt så att man kan inte köpa stil för pengarna.

Hans-Anders Karlsson säger i en artikel i tidningen FöretagareEmellan att företag: "måste erbjuda ett mervärde till era kunder, något utöver själva produkten. Varumärket är mervärdet och det ska hela företaget känna till och ständigt försöka förmedla." Jag tror att de flesta företag förstår det här och arbetar efter det men att de bör nog ha mer i åtanke oss konsumenter. En annan tanke som slår mig är vad för mervärde erbjuder tidningen King oss läsare förutom själva produkten? En glansig yta?

Jag förstår lockelsen av deras glansiga yta och de produkter de presenterar. Jag har tillbett dem men jag har alltid kunnat tänka själv.

//H